det vankas fika...
"Äh du kan väl äta lite, hur ofta är det skolavslutning?"
Mina bröder slutar skolan idag och mormor kommer hit. Som hon alltid har gjort och som det alltid har varit så vankas det godheter/onyttigheter. Man kan se ett mönster i min släkt, de flesta dras med övervikt och ett enormt sug efter sött tillsammans med en mängd undanflykter. Jag är inte stark, speciellt inte nu så jag vet att jag kommer också äta av de där muffinsarna, smaka på tårtan och frossa i jordgubbar. Jordgubbar är iof helt okej men det andra...
Men hur ofta ska man säga "du kan väl äta lite, hur ofta är det..."? Jag och Ulrika pratade om detta igår på msn, att det är så svårt när vänner och bekanta vill äta så fort man träffas, när man inte egentligen vill men känner suget efter att ha något i munnen. Människor som alltid använder frasen - men du kan ju ta lite? För mig räcker lite för att jag ska känna mig äckligare, fetare, onyttigare och för att ångesten ska krypa innanför skinnet.
Som tur är har jag väldigt underbara vänner som till och med struntar i att äta onyttigt i min närhet för att stötta mig. Det är inget som jag har kommit på för såklart ska dom få äta vad dom vill även om jag är med, det är ju mitt val om jag också väljer att äta. Eller hur? Men tanken som ligger bakom är jättefin och jag älskar alla mina vänner så oerhört för stödet jag får i min resa. Men familj och släkt däremot - inte lika förstående...
förstår att sånt är jobbigt. för lite är ju egentligen inte farligt. så vida man inte äter lite ofta...
och jag vet inte om det bara är svenskar, men så fort man umgås så ska man äta och/eller dricka samtidigt... fika, luncha, äta middag, bio (med popcorn), festa (alkohol), filmkväll (chips och läsk)... varför kan man inte bara umgås?
Va duktig du är! Surfade runt och letade efter lite pepp och stöd och hamnade här. Skönt att veta att man inte är ensam!
Jag har också funderat över detta helt förbluffande fenomen med att det ska ätas så fort man träffas och hittar på något. Jag har nu gått ner 11,5 kilo på lite drygt 14 veckor och har under tiden ätit två lagade mål (frukost och lunch) och ersatt middag och kvällsmat med shake/bar. Under de första 10 veckorna fick jag stänga in mig och nobba alla grillkvällar, middagar, filmkvällar etc... Man kunde ju glömma allt som kunde klassas som spontant… ALLA ska äta eller fika eller dricka, HELA tiden!
Har fortfarande en bit kvar även om det börjar gå RIKTIGT segt nu. Sista 3 kilona sitter stenhårt och jag börjar tvivla på att dom någonsin kommer försvinna. Är lite mer spontan nu och det är väl det som gör att det går så förbannat långsamt men man måste ju få ha lite kul under tiden, bara liiiiite…(Som nu i helgen när jag åker till prag!)
Hej, jag har precis hittat till din sida och vill bara säga hur duktig jag tycker du är. Jag är själv överviktig och vet hur svårt det kan vara att gå ner de där kilona. Så stort grattis till din viktnedgång hittills! You go girl!
vilken kämpe du är !! heja dig :) kramkram
Känner igen det där "Men lite kan du väl ta". Man får försöka stålsätta sig!
Jag vet!
Det är så jobbigt när de ska hålla på sådär, men du kan väl smaka lite, men EN kaka kan du väl ta, jamen smaka du också vi andra gör ju det, men bara den här gången, osv osv. Boring :oP
Man blir så less så less.
Ibland undrar jag om man skulle hyra sig en stuga ute i skogen och vara där i 3-4 månader och sen komma hem och taddaaaaaa, kolla jag väger x-antal kilon mindre nu.
Kraaaaaaaaam ♥
Åh, känner igen mig! "Men kan du inte ta en liten bit", så frågar dem typ 100gr. Och när man säger nej blir de ledsna :P.
du är ju för snäll, msn: emmy[email protected] STORKRAM!!!
OJJJ! skrev ju fel innan!! haha, emmy[email protected] ska det ju vara! haha
MEN! den skriver ju fel, ska iaf vara ett understreck mellan emmy o ivarsson! haha
Första gången jag är här!
kollade på dina skillnadsbilder i menyn. och det är himla stor skillnad på sån liten tid!! :D
Fortsätt så och du lyckas att komma dit du vill :)
Mvh Joana
Man har undanflykter för allt och dem är väldigt lätta att komma på. Dessutom måste man få unna sig lite, det gäller att ta upp en liten bit och kunna njuta av den utan att ta mer... Sen är släkten aldrig speciellt hjälpsam, dem ska hela tiden hålla på med sitt "ta mera"
