kan jag bli smal?

Jag tror att det första misstaget man gör när man försöker bryta sina onyttiga ovanor är att när man sitter där och skulle göra vad som helst för något sött eller vad det kan vara... är att man fundera över om man faktiskt ska äta det eller inte.

Jag tror att man måste tänka ett stort fett NEJ redan när suget börjar smyga sig på, man måste vara stark och inte släppa garden. Men hur lätt är det på en skala? Det är ju apsvårt! Jag funderar likadant angående mina promenader. Jag ställer klockan på kvällen innan för att komma upp i tid men när klockan ringer så kommer tanken "orkar jag verkligen idag? Vill jag verkligen gå ut när det regnar? Kan jag inte göra det senare istället när det har slutat?"

Det funkar inte. Man ger både kropp och sinne ett alternativ och det är tyvärr så att man ofta väljer den lätta vägen. Det är som sagt jättesvårt att putta undan tankarna på det lätta alternativet men jag gjorde mitt bästa igår och ärligt talat så gick jag och la mig utan att ha ätit något onyttigt.

Man måste vara stark i tanken!

Idag känns det som att jag är sugen på allt och lite till. Min syster pratade om pizza förut och på något vis fastnade det i mitt huvud för jag är verkligen så galet sugen på pizza. Istället har jag småätit lite fetaost, paranötter och några hallon i naturell kesella. Det går sådär.

Men för att inte misslyckas, jag ligger fortfarande bra till med kalorierna och vill inte sabba det, så tänkte jag gå och lägga mig nu. Det är det bästa för imorgon är en ny dag. Är det någon mer som lägger sig tidigt på kvällarna för att slippa tänka på allt man skulle vilja äta?

God Natt.

Dagens middag alltså. Mango chutney är kanske inte det bästa ur gi-synpunkt men what the heck.. jag tycker det är gott och jag har en öppnad burk som måste ta slut. :) Jag måste säga att det här var nog något av det godaste min lilla mun har smakat. Sött men starkt på samma gång. Jag skriver upp vad jag använde och man kan väl säga att det är för två personer eller en middag och lunch dagen därpå (vilket det kommer bli i mitt fall).

2 kycklingfileer
1 paket bacon
1 gul lök
5 färska champinjoner
1 stor klyfta vitlök
1½ dl vispgrädde
½ dl mango chutney
sambal oelek efter smak

Stek baconet i små bitar och låt det överflödiga fettet rinna av. Strimla kycklingfileerna och bryn i stekpanna. Häll sedan över tärnad lök och champinjonerna, pressa i vitlöken. Låt steka tillsammans någon minut eller två. Pytsa sedan över baconbitarna igen.

Klicka sedan i mango chutneyn, sambal oeleken och grädden och låt puttra tillsammans ett tag på ganska låg värme. Grädden hade nästan kokat in totalt när jag bestämde mig för att den var färdig. Salta och peppra om det behövs men jag tyckte inte att det behövdes.

GOTT! :)

För många veckor sedan så köpte jag ett par jeans som skulle fungera som motivation. Sen som ni vet så har jag gått upp mer än nödvändigt och jag har snarare kommit längre ifrån att komma i byxorna än innan. Jag gjorde en Jenny idag för att visa, för jag tänkte att det skulle bli ett sätt att visa framsteg för både mig själv och er.

Just nu känns det som att jag inte kan misslyckas den här gången, men så är jag bara på femte dagen in i leken också. Men när jag ser mina kurvor som redan visar neråt och att jag vet att jag äter och äter och äter (känns det som) så växer självförtroendet i takt med nedgången. Tack också för alla era svar på min undran med proteiner, jag har främst tagit till mig keso och kesellatipsen eftersom det är sånt som jag kan äta till frukost/mellanmål utan att behöva steka värsta biffen. :P Pelikan, jag ska skriva ett mail till dig med lite svar på din kommentar. :)

Jag har gått ner 2.5 kilo sen i torsdags morgon! Som jag skrev i inlägget under så är det främst vätska men det är strunt samma när det motiverar mig. Jag känner mig inte lika svullen längre och jag är ute på långa promenader varje dag.

---

Okej, jag har ingen anledning till att börja vara hemlig nu när jag har visat minsta lilla skavank innan. Jag har gått upp 8 kilo på 2½ månad och i torsdags vägde jag 94 kilo. (fy fan!) Så som ni förstår har jag verkligen struntat i allt och bara ätit mest det jag vill, alltså mest onyttigt helt tiden.

Vikt: 91.5 ( -2.5 || - 2.5 kg sen 12 november )
BMI: 34.4 ( - 1.0 sen 12 november )

Men det hjälper inte mig själv att hålla det hemligt, det är lika verkligt ändå. Så varsågod.

Det här är mina spalter från gårdagens mat. Som ni ser så försöker jag att äta så lite kolhydrater som möjligt (egentligen är nog det mesta av kolhydrater från att jag åt 2 clementiner och 1 dl osockrade hallon) och kompenserar det med fett och egentligen protein. Men ser ni vad jag ser? Proteinstapeln är verkligen alldeles för låg. Jag har inte en susning om hur jag ska kunna äta mer protein än vad jag gjorde igår.

Jag käkade någon slags äggröra med 2 ägg till frukost, 2 stora pannbiffar till lunch och sen åt jag iof en väldigt liten "middag" bestående av 3 ägg, lite korv och rullar av skinka och ost men eftersom jag också åt något litet var tredje timme så var jag faktiskt inte ens hungrig till middagen.

Men jag undrar - vad finns det för proteinrika källor som man kan äta som mindre mål, alltså inte bara rent kött och sånt till middag/lunch?

För övrigt så har jag förlorat 0.8 kg (vätska) bara sen igår. :)

Det är en månad sedan jag skrev något här, framför allt för att jag inte har haft något att skriva om men också för att jag har varit sjuk. I fyra veckors tid har jag varit ständigt förkyld med snuva i omgångar, hosta dag och natt och en slö kropp. Förutom detta så har jag vart nere i världens djupaste svacka och jag kan säga att jag kan nog använda båda händernas fingrar för att räkna gångerna jag har satt min fot utanför dörren.

Jag har varit hos läkare, förkylningen är bara att vänta ut och den är antagligen så långvarig eftersom immunförsvaret är kraftigt nedsatt under en depression. Däremot har jag fått en remiss till öppenpsyk där jag förhoppningsvis kommer att få börja prata med någon snart.

Jag har bävat inför det här men jag måste ändå vara ärlig. Jag har mer eller mindre ätit och ätit och ätit under de sista veckorna och det syns otroligt mycket på vågen. Jag tänker inte säga hur mycket jag har gått upp men det är tillräckligt för att jag skäms något enormt.

Idag har jag fixat iordning kontot på giviktkoll och jag har bestämt mig för att sträng koll är det enda som får hjälpa just nu. Jag vet att strikt gi funkar och även om jag tänker börja med rivstarten nu så är målet att äta mer efter balans i januari redan. Jag vill träna på gymmet och jag vill inte vara utan framför allt pasta. Men ja.. jag hoppas verkligen att det kommer gå bra och jag ska också åter igen bli av med sockerberoendet som har klängt sig fast i mig som aldrig förr.

Är ni fortfarande med mig trots min brist på självdisciplin och styrka? :)