grattis på födelsedagen!

Idag har jag fyllt år, hela dagen faktiskt. Nu är det mindre än två timmar kvar av elfte oktober tvåtusenåtta och för tjugotre år sedan var jag tre timmar gammal. Dagen har spenderats utan att tänka och genom att bara vara. Vägde mig imorse och kan inte längre skryta med att bara "ha stått still" på vågen. Nej. Men jag och min vän har ingått en slags pakt, en gemenskap och en styrka tillsammans.
Till jul ska åtminstone jag väga 10 kilo mindre och tillsammans ska vi stötta varandra, det känns skönt att inte vara ensam utan att ha någon att luta sig mot. Så från och med idag har jag inte längre gått ner något, jag är på noll. Resan börjar i den sekunden jag slår upp ögonen imorgon och då  finns det inget igår.

Var i Ullared igår igen och köpte dagens födelsedagskläder plus en hel del annat fint, håret är även nyfärgat och jag är förhoppningsvis redo för vad morgondagen bär med sig...

Jag fick en kommentar som störde mig något så otroligt häromdagen. Förutom att jag har haft den värsta svackan på evigheter och mer eller mindre kämpat mig igenom varenda minut så kom den kommentaren som en yxa i själen för just den dagen var allt verkligen som sämst. "Du fuskar ju hela tiden." Jag var ett klick ifrån att radera bloggen men vaknade till och insåg att det var fel och inte jag som höll på att ta beslutet.

Nu när det känns lite klarare i mitt huvud har jag funderat lite över det där. När jag läste den där artikeln i aftonbladet för ett tag sen och de där två tjejerna hade skrivit att när man bloggar om vikten så blir det nästan skämmigt att skriva nederlag så därför kämpar man ännu mer för att slippa det. Jag tyckte det var korkat. Jag skriver inte min blogg för att slippa skämmas, för att visa att det är lätt som en plätt att gå ner i vikt utan för att visa mig själv och min kamp. En ärlig kamp och inte en fasad för att visa er något. Jag gör detta för min skull.

Jag trodde att jag kunde skriva precis som det var för jag är säker på att alla människor är som jag - faller dit förr eller senare på den där godisbiten. Jag gör mitt bästa och de dagarna som mina andetag handlar om att överleva så skiter jag tyvärr fullständigt i maten och vad jag stoppar i mig. Det får bli som det blir för om jag måste dämpa min ångest med mat så gör jag det för tillslut vaknar jag till liv och då tar jag tag i det igen. Det är fel och jag vet det men den som har varit där vet att man inte tänker. Jag tänker inte, det existerar inget mer än ångest, sorg och mörker inom mig i det tillfället.

Men nu känner jag bara att jag vill sluta skriva om nederlag och bara stoltsera när allt är positivt. För enligt samhället är det det som är normalt, man får inte vara svag och absolut inte kunna stå för det...

Start: 85 kg

tiden går fort när man har roligt

Oj är klockan redan snart halv fyra? Jag är som mest kreativ på nätterna och just nu har jag en period när jag inte kan sova ordentligt. Tillsammans med det faktumet att min familj äntligen har införskaffat sig en ny dator betyder att jag har photoshop igen. Varav ni nu ser en ny design.

Jag använder mig av Mozilla Firefox och designen är anpassad efter den. Jag vet att den ser lite halvkonstig ut med Internet Explorer men ni som fortfarande är lite ute i svängarna *blink blink* får antingen ta det som det är eller helt enkelt börja använda Firefox också. Jag har slitit som ett djur med denna designen för att komma på något annorlunda som kanske inte alla andra har. Det kommer mer saker snart så som lite vikttabeller, bättre länkar till recept och lite mer information om vem jag är. Men nu... sova!

ny veckodag

Jag har verkligen halkat efter den senaste tiden. Måndagar som är missade och inte särskilt mycket resultat att visa upp varje månadsdag. Jag har beslutat att byta vägdag från måndag till lördag. Nu på lördag fyller jag nämligen år och jag vill nollställa mina mätare så att jag kan se hur mycket det blir till jul.
Just nu står det still och jag måste försöka komma på nya sätt för att få mig själv motiverad och kanske kan nya siffror göra det. Det tidigare är det tidigare och det är bara framtiden som går att förändra. Månadsdag kommer dock vara samma.

Jag har fått frågan om olika träningsdvd:er men jag måste säga att jag vet inte så många. Jag fick ju Blossoms träning av en jättesnäll läsare och det är väl mer eller mindre den enda jag har testat. Förutom det har jag också gett Winsor Pilates en chans men det är väl faktiskt allt. Jag skulle kunna leta upp namn på fler men vad är det för mening att göra det när jag inte vet om det är bra eller dåligt? Då kan ni lika gärna leta själva. :)

Sen fick jag en fråga om vart jag ska utbilda mig till konditor/bagare. Jag vet inte riktigt än hur det blir eftersom det beror på min kommuns budget men förhoppningsvis så blir det en vuxenutbildning på Burgården inne i Göteborg till hösten som kommer.

Hoppas ni får en bra måndag, själv ska jag ner till komvux igen och öva inför ett spanskaprov. ;)

nu är jag här!

Jag trodde aldrig att jag skulle bli klar. Som ni har märkt har jag varit försvunnen ett tag och det beror på att jag har pluggat som ett as. Jag har börjat studera på komvux för att slutföra mina gymnasiebetyg men av olika anledningar så var jag inte berättigad till pengar från csn förrän jag hade läst upp 100 poäng. Så de sista fem veckorna har jag läst 100 poäng i ultrafart samtidigt som jag har läst 100 % heltid med de andra ämnena.. De sista 2 veckorna har jag levt på komvux - vaknat på morgonen och ätit frukost, gått ner och satt mig och inte kommit hem förrän 6-7 på kvällarna. Det har vart tufft men igår blev jag färdig! Wihoo!

Jag har inte haft en tanke på mat och ingen tid alls för motion. Men jag har varken gått upp eller ner något så jag är mer än nöjd för det är minst lika mycket utmaning att stå still som att gå ner. Igår kväll firade jag med att baka muffins (passande eftersom det är konditor/bagare jag har tänkt att utbilda mig till :P) och nu på förmiddagen firade jag med 50 minuters svettandes med Blossom på dvdn. Nu ska jag gå ut på en lång lång promenad.

Ha en trevlig helg och tack för att ni har tittat in trots min frånvaro. :)

fuskdieten


Igår var jag på dop och dagen innan dess bakade min vän den mest perfekta kladdkakan. Jag är ju inte den bästa på att tacka nej till sånt jag älskar att stoppa i munnen.

Dopmaten bestod nästan bara av kolhydrater, pastasallad, tårtor och bullar i mängder. Jag åt dock inga mängder men lite.

Det här veckoslutet har varit hemskt matmässigt och inte har det blivit den minsta träningen av, faktiskt ingenting sen jag var och simmade. Trots det har jag gått ner mer i vikt än förra veckan när jag åt oklanderligt och tränade som en gris.

Kanske ska jag fortsätta fuska för det är ju då det händer mest?

(förövrigt lånade jag dagens kläder av min vän, förutom kjolen som är min, men det är storlek M på tunikan - fattar ni? Storlek M! Leggingsen satt perfekt och är storlek L. Kanske inte så stor skillnad för er men att jag kan ha något i storlek medium är stort... )

kloka ord

En kompis till mig sa för några dagar sen såhär:

Det handlar inte om vad du har i maten - det handlar om vad du stoppar i dig mellan maten.

Det hela handlade om att jag gör ju mycket såser på grädde och han är mer för så fettfria produkter och maträtter som möjligt. Men tydligen har han vänt spår och har kommit underfund med att det oftast är småätandet som är den stora boven och inte själva maten. Min syn på det hela är nog en kombination, men absolut - sluta småäta så ska du se att det går neråt på vågen. :)


Det här är Anna.

Vad gick du för linje på gymnasiet?
Jag har läst 1 vecka på frisörlinjen, 1½ år på samhälle/journalistik och 2 år på barn och fritid.


Framtidsplaner?

Nu till hösten ska jag läsa upp ämnen som jag inte fick med mig från gymnasiet och sedan har jag förhoppningsvis fått en egen lägenhet snart. Jag har precis bestämt mig för att någon gång i livet äga ett eget cafe. Det roligaste jag vet är att baka och laga mat men jag har inte riktigt kommit underfund med vad för slags cafe det ska vara.
Annars vill jag nog gärna arbeta med barn eller fortsätta drömma om att bli en framgångsrik fotograf.


Vad gör dig motiverad/inspirerad?
Det är en svår fråga eftersom det är många saker som påverkar. Främst vill jag må bra och att drömma om en framtid med hälsa och mål som har gått i uppfyllelse är en motivation. Det är främst lycka som är mitt mål och inte att bli smal, det är en bonus. Jag försöker se mig själv framför mig om några år och då är jag precis på den platsen jag vill vara.

Mycket inspirerar mig, människor, filmer, framtiden, det förflutna, vänner, citat, bilder, känslor, blickar.  Jag blir inspirerad av positiva saker, sånt som får mig att må bra och det får mig att bara vilja fortsätta för det är en lång väg att gå..


Vad är du mest och minst nöjd med hos/ på dig själv?
Jag är nog mest nöjd med att trots alla motgångar jag verkar ha fått i livet så står jag fortfarande upp, jag lär mig nya saker hela tiden och försöker använda det till något positivt. Vad jag är minst nöjd med kan jag rabbla på i evigheter men trots det så kan jag ibland se mig i spegeln nu och avsky mig själv mindre än vad jag har gjort innan. Det är alltid något och jag vet att en dag kommer jag tycka om mig själv helt.


Vad hade du för hemlig ingrediens i köttfärssåsen du gjorde nyss?

Tar med denna frågan av en anledning - för att samtidigt tala om för er att inte vara rädda när ni lagar mat. Jag gjorde en köttfärssås i veckan med mango/currykrydda i. Jag har ofta en gnutta curry i köttfärssås och ibland också senap. Utmana er själva, det är inte farligt men oj så roligt när man hittar sådant som är unikt och som får eran familj eller gäster att fråga efter recept. (Nu när hon vet vad ingrediensen var säger hon bara usch och blä, men hon gillade den massor innan hon visste. :P)

Hur lång är du?

Jag är 1 meter och 63 centimeter hög.

Har du blivit kränkt på grund av din vikt nångång?
Det var en gång jag träffade en kille som jag lärde känna på internet. Det är kanske 4-5 år sedan nu och jag talade om för honom att jag inte var smal innan vi sågs. Vi träffades och allt förflöt på bra, han gav mig till och med en puss innan jag gick på bussen hem. Sen frågade jag via sms, en klantig fråga: Så jag var inte för tjock för dig då eftersom jag fick en puss? Jag fick svaret att jag är ju lite väl stor för hans smak men att jag charmade honom med min insida. Aj. Det gjorde väldigt ont att höra. Han menade väl men i mina öron hörde jag bara det dåliga. Trots det är vi idag fortfarande vänner och en av mina närmaste vänner dessutom.


Vad är din favoritmaträtt?
Ytterligare en svår fråga eftersom jag tycker om så himla mycket mat. Men favorit på listan just nu är nog fläskfilegrytan.


Vad är ditt bästa tips till den som håller på med en viktnedgång?
Gå ned i vikt av rätt anledning. Fundera på varför du gör det och om det finns några psykologiska andledningar till varför du är överviktig, ta tag i det först eller åtminstone samtidigt. Gör du inte det kommer du gå upp i vikt igen eller byta beroende till något annat som kanske är ännu värre.

Ta inte nedgångar så värst hårt, tänk positivt och se det som något bra. Du kommer inte må bättre genom att klandra dig själv och större risk att du slutar istället för att hoppa upp på hästen igen.

Hur började du?
Från början var det en diskussion jag hade med mitt ex, vi blev sockerfreak båda två tillsammans och nån vecka efter min födelsedag i oktober så fick jag ett ryck och blev medlem på gi-viktkoll utan någon eftertanke. Jag bara bestämde mig för att börja.
Den hösten gick inte så bra, några kilon ner som jag sen gick upp över jul och nyår. När det tog slut med exet så sa han till mig att han inte trodde på mig, att jag aldrig skulle komma nånvart (allmänt och inte bara med vikten). Det blev slutklämmen. Jag klarar det jag vill klara och först var det en kamp för att visa hur fel han hade. Nu sitter hans ord som en tagg i hjärtat och jag har fått mitt jävlar anamma för att bevisa för alla hur fel de har, alla som inte har trott på mig genom åren.


Kändes det hopplöst i början?
Det kändes inte så hopplöst, i början var vi ju två och det var jätteroligt att laga ny mat, lära mig hur olika produkter påverkade min kropp. Sen runt jul och nyår började det kännas hopplöst och framför allt efter när det var meningen att jag skulle ta upp det igen. Det gick inte alls och under 3 månader hade jag lagt ner det totalt. Men under dessa 5 månader har det inte känts hopplöst, jag vet ju vad jag behöver göra för att klara det. Det är annat i mitt liv som har känts hopplöst.


Hur känner du nu efter att du har gått ner?
Jag har ju fortfarande mer än hälften kvar att förlora av min övervikt men jag känner en glädje. Jag har klarat att stanna kvar i mitt tänk i 5 månader med undantag för vissa perioder men jag har tagit tag i mig igen och inte gett upp helt.


Vad gör du när motivationen tryter och allt känns lönlöst?
Jag låter det vara ett tag, försöker att inte tvinga mig själv till något. Det är en livsstil som ska hålla resten av mitt liv. Jag tror inte på stränga dieter, tvång. Visst att man kan behöva tvinga sig ut och gå ibland men man får helt enkelt acceptera att livet består av dalar och berg. Ibland går det upp och ibland går det ner. Gör du det av rätt anledning som jag skrev ovan så kommer du klara dina mål förr eller senare ändå. :)


Hur ser du på din vikt och vad vill du uppnå?
När jag gick på gymnasiet kommer jag ihåg en specifik lektion när jag kom till skolan och berättade för min kompis att nu mådde jag jättedåligt för nu vägde jag mer än någonsin. Då hade jag vägt mig på morgonen och den visade på 85 kilo. Då kände jag mig som en kluns. Idag väger jag strax under och känner mig lättare än någonsin. Jag är ju inte alls så tjock som jag har varit, jag sträcker på mig när jag är ute och jag inbillar att folk ser att jag har gått ner i vikt. Det gör de såklart inte men kanske utstrålar jag något som fångar deras intresse när de ser mig. Uppnå, som sagt... lycka, hälsa och helt enkelt att må bra.


Har du någon kändiskropp som du inspireras utav?
Absolut. Skrev ett inlägg om det för ett tag sen. Men Hilary Duff i filmer när hon är normalbyggd, typ i Raise Your Voice som dessutom är en av mina favoritfilmer. :) Eller Jessica Alba i Honey - het!


Har du några favoritlåtar som du gillar att träna till?
Nu den sista tiden har det blivit mycket Takida som har gett mig min energi men jag är verkligen en allätare när det gäller musik och kan få lika mycket energi från fartfylld pop som av Lars Winnerbäck. När jag är ute och går brukar jag lyssna på ljudböcker dock. Steg, tid och metrar bara flyger förbi.


Har någon i din familj eller vänskapskrets inspirerats utav dig och börjat att nyttigare liv?
Jag vet inte riktigt. En av mina vänner började efter gi-metoden efter mig men jag tror inte att det var på grund av mig. Min kusin fick läsa den här bloggen häromdagen och blev tydligen imponerad men vet inte riktigt. Det är som sagt flera i min omgivning som har gått igenom operationer med magsäcken den sista tiden så jag är liksom inte den som har försvunnit mest i storlek. Jag är en i mängden. Två av mina allra bästa vänner har dessutom förlorat  mer än vikt än mig. (dom är bäst!)

Jag har svårt att se att jag skulle vara en inspirationskälla även om jag den sista tiden har fått många kommentarer om det. Tack, ni är så snälla. :)


Vem är Anna?

Jag tänkte.. jag har ändå fått en del frågor under tiden jag har skrivit om mig själv. Jag har kanske inte skrivit så mycket om vem jag är, mer än min vikthistoria. Så jag undrar... finns det något ni vill veta om mig?

Vet att det kanske inte är det mest orginella att be er ställa frågor, men det är praktiskt. På det sättet får ju ni veta och jag kan svara i ett inlägg som jag sedan kan länka till om nya läsare undrar något.

Hur som helst... fråga på om det är något du undrar. Längd, tidigare levnadssätt, vänner, favoritfärg, tandkrämsmärke... shoot!

söndag = mysdag

Söndagar är väl menade att spenderas i mysbrallor, osminkad och inte göra nånting? Åtminstone mina söndagar. :)



det här är mina dagar


Kycklingspett, kramar med systeryster (som förblir anonym) kvällsbad vid smultronstället och xider - det är sommar för mig! Tillsammans med vänner, skratt och soliga dagar såklart. :)

mitt bästa tips ;)

Vill du går ner nästan 2 kilo på en vecka? Gör då såhär:

Åk till en stor stad eller till ett ställe med väldigt mycket sevärdigheter. Ladda med mycket dyr glass, testa till exempel Ben&Jerrys smak NewYork Chocolate Chunk (eller något liknande namn) och Piece of cake som smakar cheesecake och jordgubbar. Ta på dig en kamera och känn ställets puls i blodet, se allt du kan tänka dig vilja se! Men du får absolut inte använda dig av några färdmedel mer än av dina egna fötter. Vips - 1.9 kilo på 6 dagar!

Jag var övertygad om att ha gått upp i vikt just för massa glass, bröd, pasta och mat från Max. Jag satt på tåget hem från Stockholm igårkväll och planerade för de närmaste tre veckorna - pilates varje dag, cykelturer, morgonpromenader och absolut inga kolhydrater eller undantag. Men när jag ställde mig på vågen imorse och den visade på den fina och jämna siffran 83.0 så behövde jag inte vara så sträng mot mig själv längre.

Nu är jag hemma igen och det är skönt men samtidigt är jag förundrad över mina egna tankar, jag har aldrig gillat storstaden och dess mängd innevånare. Men igår var det lite svårt att åka hem, jag vill gärna stanna längre och som det verkar åker jag tillbaka om några veckor. Jag är hur som helst nöjd med veckans resultat på många sätt. :)

mina vänner...

Jag är fortfarande kvar i Stockholm och har inte tillgång till någon våg ens. Maten har blivit lite sisådär men å andra sidan har vi gått och gått och gått massor. Upp för kullar och berg, i parker och runt i stan. Jag har lånat min kompis systemkamera för den som inte vet att min stora kärlek är att fotografera så syns jag överallt med den runt halsen.

Imorgon åker jag hem dock och då kanske det kommer en sen måndagsuppdatering eller om jag väntar till nästa måndag. Hoppas ni har det bra! Här kommer några bilder!




största skillnaden

Jag känner mig inte mindre och jag har heller inte sett mig som så mycket mindre förrän idag. Jag var med min kompis på Lindex för att hon skulle hitta en klänning till sin födelsedag, medans jag väntade på att alla klänningar skulle provas i provrummet så passade jag på att testa min nya mobilkamera i helkroppsspeglarna som finns där. för var annars kan jag ta bilder på mig själv?
Vad jag upptäckte var att jag är ju faktiskt inte alls så där tjock och pluffsig längre. Visst, jag är fortfarande stor och har mycket kvar men det är ändå en bra bit på väg. Jag är inte äcklad när jag ser bilderna. Bara det är en stor skillnad. Mitt självförtroende börjar växa, inte bara pga vikten utan av hårt inre arbete men det känns så himla bra! Jag kan till och med tycka att jag är snygg, vilken känsla alltså!

(för övrigt så hittade hon en superfin klänning och hon är så fin, hon har också gått ner massa massa i vikt och kunde nu ha en storlek medium - snacka om att jag längtar till jag är där!)

det vankas fika...

Hela hemmet luktar av jordgubbar, kladdkakemuffins, tårta och glass. Men kanske inte bokstavligt kan känna lukten av glass men vetskapen om att den står och lurar gör att man känner doften.

"Äh du kan väl äta lite, hur ofta är det skolavslutning?"

Mina bröder slutar skolan idag och mormor kommer hit. Som hon alltid har gjort och som det alltid har varit så vankas det godheter/onyttigheter. Man kan se ett mönster i min släkt, de flesta dras med övervikt och ett enormt sug efter sött tillsammans med en mängd undanflykter. Jag är inte stark, speciellt inte nu så jag vet att jag kommer också äta av de där muffinsarna, smaka på tårtan och frossa i jordgubbar. Jordgubbar är iof helt okej men det andra...

Men hur ofta ska man säga "du kan väl äta lite, hur ofta är det..."? Jag och Ulrika pratade om detta igår på msn, att det är så svårt när vänner och bekanta vill äta så fort man träffas, när man inte egentligen vill men känner suget efter att ha något i munnen. Människor som alltid använder frasen - men du kan ju ta lite? För mig räcker lite för att jag ska känna mig äckligare, fetare, onyttigare och för att ångesten ska krypa innanför skinnet.

Som tur är har jag väldigt underbara vänner som till och med struntar i att äta onyttigt i min närhet för att stötta mig. Det är inget som jag har kommit på för såklart ska dom få äta vad dom vill även om jag är med, det är ju mitt val om jag också väljer att äta. Eller hur? Men tanken som ligger bakom är jättefin och jag älskar alla mina vänner så oerhört för stödet jag får i min resa. Men familj och släkt däremot - inte lika förstående...

vilket väder vi har!

Solen verkligen steker och det är såå härligt! Idag har jag och en vän varit nere på torget och köpt frukt och grönsaker för 135 kronor. Imorgon ska vi nämligen träffas tre tjejer och ha maratonrace av serien Heroes som vi alla älskar. Istället för det "vanliga" (godis) så bestämde vi därför att ha grönsaker, dipp och frukt att smaska på.

Så vi var ner till fruktochgrönsakshuset och det bästa med det hela var att det fanns små tallrikar vid nästan varje frukt med provsmakning så idag har jag smakat massa olika meloner och andra konstiga saker. Vi kom ut med galiamelon, något som hette tigermelon, några röd/orangea frukter som såg ut som tomater, vindruvor, nektariner, morötter, blomkål och så köpte vi något spännande. Vid disken fanns det bars av nötter som var rostade i honung typ. Olika nötter och vi köpte två olika och smakade på. Cashew och hasselnötter och det var nog det godaste jag har smakat på evigheter! Kanske inte jättenyttigt men ändå bättre än vanligt godis och honung är ju bättre sötma än socker. Sen sköljde vi ner det med en ny (tror jag, har inte sett den innan iaf) smak från Loka, den smakade grönt te och vit persika. Rekommenderas!

Tänkte bara lägga upp en dagsfärsk bild på mig själv, mest för att visa att jag inte är likblek längre. Så skönt med solens strålar! Imorgon bär det av till havet och antagligen årets första dopp! Har ni badat ute än?

blandad kompott

Först och främst vill jag börja med att tacka den underbara människan Johanna, igen. Idag fick jag post och i ett kuvert låg dvd'n med Blossom som jag skrev om innan. Visst är det roligare att få ett vanligt brev med adressen skriven med någon annans handstil? Jag blev väldigt glad och slet upp kuvertet även om jag visste vad som fanns i, tyvärr har jag inte haft tid att testa den än men det kommer. :)

Sen har jag funderat lite på det här med uppdatering. Jag har sett att jag har fått lite nya prenumeranter på bloggkoll vilket gör mig väldigt glad. Jag startade den här bloggen för min egen skull och tänkte inte alls att någon direkt skulle läsa den. Men nu har jag en trogen skara på några tiotal, ibland upp mot hundra om dagen. Jag är dålig på att uppdatera, dels för bristen på motivation och för att jag inte lagar så mycket mat själv längre vilket gör att det inte är lika mycket recept.

Men nu undrar jag, vill ni ha lite mer uppdateringar som kanske är lite mer spridda områden? Fortfarande som har med mig och min viktresa, hälsa och mat att göra eller är ni nöjda med det ni får just nu? För även om det är för min egen skull jag främst bloggar om det så har jag också fått så väldigt många fina kommenterar om att jag inspirerar och det känns underbart, obeskrivligt. Jag vill gärna göra både er och mig nöjda. Så snälla säg vad ni tycker. :)

bloggkoll

Jag vet inte hur många av er som känner till bloggkoll och dess funktioner. Det är min räddare i nöden iaf och utan den sidan vet jag inte om jag hade klarat att hålla mig uppdaterad i alla era bloggar. :)
Jag har blivit dålig på att uppdatera och jag vet inte ens om jag har samma besökare om dagarna men tänkte bara tips om att bloggkoll är iaf ett väldigt enkelt sätt att ha koll när jag har skrivit något nytt. Det är busenkelt och bara att lägga till mig genom att trycka på den lilla ikonen här under inlägget. Så kommer ni får en liten uppdatering varje gång jag har skrivit något nytt. :)

För övrigt har jag ätit 3 ägg till frukost, 20 gram av den gudomliga apelsinchokladen från Lindh (har ni inte smakat så måste ni göra det nu!), flygande jakob med massa sallad till middag och smakat på falafelbiffar för första gången idag. Det var godare än jag trodde faktiskt. Jag smygväger mig ju varje morgon helt enkelt för att jag inte kan låta bli och det går sakta men säkert neråt iaf. Jag är glad så länge det inte går upp. :) Har inte blivit någon direkt promenad men jag och en vän har strosat omkring häromkring nu hela eftermiddagen och suttit en stund i småbåtshamnen och snackat skit. Härligt i solskenet. :)

bara några ord

Solen skiner varmt och jag har bränt mig, vadå solkräm? Det är skönt att faktiskt kunna vara ute, gå promenader utan jacka och att känna lite av livslusten komma tillbaka i solstrålarna.
Fortfarande en del slarv med maten men jag har valt att inte fokusera så mycket på det utan att ta en dag i taget. Jag ska faktiskt leva ett helt liv med en ny livsstil och att tvinga mig själv att äta vissa grejer "bara för att" blir fel. Jag försöker acceptera mig som jag är och det är väl det största just nu. För vad är utsidan utan en insida?

den sista tiden har jag ätit:

max 1 mål ordentlig mat om dagen, mazarin, muffins, pannkakor, pasta, druckit läsk och saft samt allt annat jag inte kan komma på. Jag har inte gått särskilt många promenader, jag har inte simmat på några veckor, jag har inte tränat pilates. Jag har med andra ord börjat halka ur det mer och mer. Jag vill bara berätta det för er för i min blogg handlar det om både medgångar och motgångar.

Nästa delmål är 17 maj och jag borde kunna klara 2.6 kilo tills dess om jag verkligen skärper mig. Jag ska försöka. Blås lite motivationsstofft mot mig så blir jag glad!


skor kan även den tjockaste ha

Som överviktig eller tjock, åtminstone jag, så är inte kläder det bästa som finns. Men skor! Skor kan man ha hur tjock man än är, skor ser bra ut på foten hur ful resten av kroppen än känns. Behöver jag säga att jag älskar skor? Närmast om hjärtat ligger sommarens alla ballerinaskor. Jag har inte pengar till att ha en hel garderob full med skor men efter dagens tillägg så har jag nog 4-5 par ballerina, vilket är mycket för mig som brukar ha 2 par skor totalt annars. Hur som helst...

Jag fick ett par supersöta skor av min mormor idag! Vi var på Maxi för att hitta skor till min syster egentligen men det var jag som kom ut med ett par. :P Jag älskar dom! Dessutom har jag känt mig så himla sommarfin idag. Kjolen köpte jag förra sommaren men kunde aldrig ha den så när den nu passar måste jag ju bara ha den på mig! När jag blir smal ska jag ha kjol j ä m t! :D


image47

Är du en sko-o-man eller kanske en väsk-o-man? :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0