Du gör dina val och jag gör mina.
Det handlar om min depression. Genom åren har jag fått höra otaliga människor som har talat om för mig hur jag ska göra, vad det enda rätta är för att bli av med sjukdomen. "Ta medicin så blir du frisk i ett kick. Ta absolut inte medicin för det gör dig till en zombie. Gå till en psykolog som kan hjälpa dig att se saker på ett nytt sätt. Gå absolut inte till en psykolog för dom är bara hjärnskrynklare som inte ens känner dig. Ryck upp dig och ta tag i ditt liv. Tänk positivt och gör något kul så ska du se att det löser sig." - För att bara nämna några "råd". Varje gång jag argumenterar emot dessa personerna och står upp för min åsikt om vad som är bäst för mig så blir jag stämplad som motvillig, korkad och framför allt har jag alltid fått höra att jag får skylla mig själv som väljer att fortsätta må dåligt. För att jag inte gör som dom säger.
Jag VET vad som är bäst för mig och jag tycker inte att andra människor har någon rätt att tala om för mig vad jag SKA göra. Jag och min bästa kompis har samma problem med detta förutom att till henne talar människor om hur hon SKA uppfostra sin dotter. Är det verkligen rätt? Ni som har barn, hur skulle ni reagera om någon plötsligt talade om för er hur ni ska uppfostra ert barn och om ni inte gjorde som den sa så var ni plötsligt idiotisk, okunnig och motvillig?
Det finns ingen magisk mall där alla människor passar in. Precis som med viktnedgång så finns det inga sätt som automatiskt fungerar på alla. Man måste helt enkelt respektera att alla gör sina egna val och sen låta det vara vid det. Du gör dina val och jag gör mina.
Du har helt rätt!!!
Bara DU vet vad som är bäst för dig och jag vad som är bäst för mig. Trångsynt människor som inte kan tänka utanför sin egen trygga box kommer man alltid få slåss mot, annars skulle världen ha sett annorlunda ut. Garanterat en bit snällare!
Jag håller tummarna för att den nya terapigruppen kan hjälpa dig!
kram! <3
Folk har mycket åsikter om hur man ska göra. Jag lider av depressioner från och till och de sista gångerna har jag valt att inte prata om det för att slippa alla goda råd. Jag äter SSRI-medicin, till folks stora fasa, men de gör att jag mår bra. Jag mår som vanligt, som jag ska må. Jag går också hos KBT-psykolog regelbundet.
Jag hoppas att gruppen ska hjälpa dig.
kram//pernilla be
Känner igen det där med att andra lägger sig i, har inte varit deprimerad men folk har haft mycket åsikter om min kost och problematiken jag har/haft kring det. Mår just nu väldigt bra och måste jobba på det sättet som får mig att må bra, men det kan irritera massor vill jag lova. Men jag finns inte här för att göra andra nöjda utan jag finns här för mig och min familj.
Så fortsätt göra det som känns bäst för dig.
Kram
Så sant som det är sagt! Det man kan göra är ju att komma med råd utifrån egna erfarenheter till någon i samma stis. Men man bör inte tala om att någon SKA göra på ett visst sätt bara för att det funkat för en själv
Du anar inte vad jag känner igen mig i det du skriver, senast idag på ett födelsedagskalas fick jag höra vilken dålig idé det är av mig att använda GI, NATURLIGTVIS ska jag viktväkta, pulverbanta, bara äta bananer etc istället. Trött blir man.
Jag lider också av depression och fajtas sedan 18 år tillbaka med bulimi och jag vill bara säga att jag för ca 10 år sedan fick möjlighet att vara en del av en sådan bild och kropps terapi-grupp du talar om och det var verkligen jättebra, fast mycket jobbigt stundtals. Man får ju liksom möta sinavärsta demoner där, och dessutom framför andra, men det är stärkande när man kommer ur det.
Önskar dej all lycka till och hoppas att jag får fortsätta följa din resa här, det är mycket intressant för mig efetrsom vi verkar ha mycket gemensamt :)
Nu ska jag vara lite tvärtemot här, men om du vet vad som är bäst för dig - varför mår du fortfarande dåligt då? Naturligtvis kan ingen tala om för dig vad Du Ska göra, men jag förstår inte problemet om någon vill ge tips i all välmening. Och om du säger till den som tipsar om mediciner att du testat och att du blev en zombie, inte fan är det någon som fortsätter säga att "ät mediciner, du kommer må jättebra!" då?
Jag har varit deprimerad sen jag var ca 13, jag är 21 nu, och jag tar fortfarande åt mig alla tips jag får kring mitt mående. Eftersom jag fortfarande mår dåligt funkar ju uppenbarligen inte "mitt sätt" särskilt bra och då är det ju guld att få råd från andra i samma sits? Jag kan inte för mitt liv förstå varför du tolkar det så negativt. Och det jag tänker med en gång är att du rent av inte vill ha tips för att du inte vill bli frisk - förstår du rundgången? (ska bara tillägga att den tolkningen ligger helt hos mig, jag säger inte att det ÄR så..)
Kattis: Det är synd att du har missat vad jag egentligen har skrivit. Jag var tvungen att läsa om hela texten för att förstå hur du kunde missat vad jag syftade på när jag till och med har markerat med stora bokstäver de orden som var nyckelorden. SKA. Jag har inget emot tips och råd i den rätta bemärkelsen. Men att tala om för någon vad personen SKA göra kan aldrig vara rätt, i någon situation, och det var det inlägget handlade om.
Anledningen till varför jag inte mår bättre finns det flera orsaker till. De flesta gångerna har behandlingen avbrutits av anledningar såsom att jag slutade skolan och hade inte tillgång till kuratorn längre, terapeuter har bytt jobb, jag har flyttat och att pendla ~30 mil för att fortsätta träffa samma psykolog inte har varit ett alternativ, nångång har jag trott att jag faktiskt har varit tillräckligt frisk för avbryta behandlingen men sedan snabbt fallit tillbaka för att jag har trott att jag har varit på trygg mark alldeles för snabbt. Sen kan det ju också vara så att nya saker inträffar i livet som gör att man mår sämre IGEN och då kommer det "gamla" tillbaka. Men om du också lider av depression så vet du ju hur det är.
Som jag också skrev, jag har mått som allra bäst när jag har pratat med någon. Därför vet jag också att det är det som är det bästa för mig och jo, det finns människor som fortsätter att försöker övertala till mediciner och olika behandlingar trots att man redan har testat.
Jag kan förstå vad du menar fastän jag inte varit i samma sits. Min mamma har mycket psykiska problem, främst psykos men även depression.
Jag Vet att du en dag kommer må helt bra och jag hoppas innerligt att det kommer bli snart :)
Kram
Jo jag såg att du skrev & strök under ordet ska, men i "citaten" står inte ordet ska en enda gång och jag vet hur lätt det är att tolka in saker.. jag tror helt enkelt att du själv tolkar in ordet ska.
Jag har inte missat vad du "egentligen" har skrivit men jag tänker inte stryka dig medhårs bara för sakens skull?
Kattis: Du ska givetvis inte stryka medhårs bara för sakens skull men jag förstår inte heller varför du så ofta ska gå emot och lägga in dolda meningar som inte ens finns där?
Jag har ingen lust att skriva meterlånga inlägg bara för att få med precis vartenda detalj, jag skriver givetvis det som är relevant. Det är tyvärr du som tolkar in mer eller mindre än det som står och jag orkar inte försvara mig eftersom du uppenbarligen har starka åsikter och helt enkelt har bestämt dig för att stryka mothårs.
Hej Anna. Jag vet exakt vad du pratar om... jag fick en depression för 2 år sedan som har förändrat hela mitt liv från aktiv till nersliten och utanför alla ungdomsaktiviteter! Jag sa upp kontakten med en vän som ifrågasatte hur jag skötte mig under depressionen. Man förstår att människor har svårt att sätta sig in i ens egen situation och det respekterar man ju, men att dom börjar lägga emot trots att man visar "STOPP" skylten mot dom, det är att gå över gränsen. Idag har mitt liv förändrats, mina vänner som jag en gång hade försöker hålla kontakten med mig men jag har förändrats så till den grad i mognad och erfarenhet (av sjukdomen) att jag inte vill vara med dom längre. Jag behöver människor som förstår mig och är mognare. Har också stora problem med vikten, har pendlat 20 kg upp/ner men det stora problemet är att jag alltid mått dålig på det själsliga planet, oavsett vikt.. dock blir det ju jäkligt mycket sämre när man är "tjock". Jag peppar dig i vägen till ditt välmående, jag vet precis hur det känns... gå din egen väg, det är absolut viktigast.
