Jag är en nagelbitare.
Jag har bitit på naglarna sen jag var en liten förstaklassare mer eller mindre. För mer en 1½ år sedan slutade jag med det och jag har faktiskt inte bitit av naglarna en enda gång sen dess. Men, jag kan fortfarande komma på mig själv med att sitta med naglarna i munnen ibland utan att bita. Så även om det har passerat 1½ år så har jag egentligen inte kommit ifrån den årslånga ovanan som har etsats sig fast inom mig.
Vad jag vill komma fram till är att om man vill ändra sina ovanor och rutiner så tar det tid. Mycket tid. Mitt misstag är alltid att jag känner mig säker efter några veckor så då tänker jag, ja men jag ju äta EN muffins, EN godisbit eller vad det nu kan vara. Men EN blir till två och över några dagar så är jag plötsligt tillbaka till starten. Jag måste lära mig tålamod, det är inte min starkaste sida.
Igår var en killkompis här hos mig och vi kollade på lite bilder. Jag visade ett foto på mig och mina syskon som togs förra vintern när jag vägde 12 kilo mindre än vad jag gör nu. Han tittade på bilden och utbrast: Vilken bra bild på dig, du är ju jättesöt!
Hade jag fortfarande sett ut som jag gjorde då så hade jag bubblat av lycka men istället blev jag bara ledsen på mig själv. Hur kunde jag låta det här hända? Hur kunde jag gå upp allt igen som jag lyckades gå ner? Jag hade ju läst så mycket om människor som gick ner en hel del men sen halkade tillbaka i fällan och jag lovade mig själv att det aldrig skulle hända mig. Men, det är lättare sagt än gjort för nu sitter jag här.
Jag är hur som helst glad, för den senaste månaden har jag legat kvar på samma vikt, plus minus 200-300 gram men det spelar ingen roll för mig. Efter att ha gått upp flera kilon i månaden under hösten så är det en bra prestation av mig att ligga kvar på samma vikt. Så fort snön försvinner kommer promenaderna bli lättare också, slippa halka runt som Bambi på hal is. :)
Jag vill börja med att säga - jag tycker att du är riktigt duktig som kämpar på!!!
Jag har oxå varit en nagelbitare, men slutade för 2 år sen. Så du är inte ensam! Håller med dig om att de e svårt att komma ifrån dom vanor man har. Men vi måste kämpa! Jag gick ner till 75kg förra vintern, men denna vinter väger jag 86kg - igen... Ibland undrar man hur de e möjligt?! Som om man inte varit med påvägen dit, i alla fall är de så för mig.
kämpa på, kram
Att stå still är positivt! Det är bättre än att gå upp. Om du gör någon liten förändring bara så borde du sakta men säkert gå ner. :) Kanske tar en kvarts promenad per dag eller så. Men det är alltid lättare sagt än gjort. ;)
Jag gick också upp typ 10kg på ett år. Det är sjukt, och man märker det knappt själv heller. Ett kilo upp, jamen det gör inte så mycket, ett kilo till upp, jamen ett kilo hit eller dit. Så står man där och har gått upp 15kg.
Hoppas att du snart börjar gå ner i vikt igen. Du kan ju klara det, det vet jag! :)
Kram
Förstår ditt tänk här. Men samtidigt, tänk om han tycker du är jättesöt på bilden för att du ler fint eller bara ser allmänt fin ut på bilden... att det INTE har att göra med vikten alls?
Jag tror man måste försöka komma ifrån tänket att folk bara tycker man är fin för att man är smalare. Det är ju trist att det är så man tänker det första man gör!!
Att inte fortsätta plussa är en prestation i sig. Heja dig! =D
Fin blogg du har :)
Kolla gärna in min och kommenter vad du tycker om den :)
Jätte bra & tänkvärt inlägg!
Jag brukar tänka att det tog 30 år för mig (jag är ca 30) att skapa och lära mig de vanor och mönster jag har nu. Därför kan jag inte tro att jag ska kunna bryta dem på ett halvår efter ett år bara så där. Tålamod är bland det svåraste som finns men med lite perspektiv kan man kanske avstå från att vara så hård mot sig själv och tro att allt ska gå att ändra på en gång. Kram
Jag har ett tips som i alla fall har funkat för mig nu när jag bantar. En gång i månaden fuskar jag. Och oftast går jag då upp 3 kilo på en dag (Jag äter, äter, äter och äter lite till :P)
Men det gör så att jag håller motivationen tills nästa månad. För det är ju så man kommer få göra sedan när man nått målvikten också - fuska en dag i veckan och resten av veckan måste man hålla fokuset på att inte gå upp i vikt...
