kan jag bli smal?

Vad gick du för linje på gymnasiet?
Jag har läst 1 vecka på frisörlinjen, 1½ år på samhälle/journalistik och 2 år på barn och fritid.

Framtidsplaner?
Nu till hösten ska jag läsa upp ämnen som jag inte fick med mig från gymnasiet och sedan har jag förhoppningsvis fått en egen lägenhet snart. Jag har precis bestämt mig för att någon gång i livet äga ett eget cafe. Det roligaste jag vet är att baka och laga mat men jag har inte riktigt kommit underfund med vad för slags cafe det ska vara.
Annars vill jag nog gärna arbeta med barn eller fortsätta drömma om att bli en framgångsrik fotograf.

Vad gör dig motiverad/inspirerad?
Det är en svår fråga eftersom det är många saker som påverkar. Främst vill jag må bra och att drömma om en framtid med hälsa och mål som har gått i uppfyllelse är en motivation. Det är främst lycka som är mitt mål och inte att bli smal, det är en bonus. Jag försöker se mig själv framför mig om några år och då är jag precis på den platsen jag vill vara.

Mycket inspirerar mig, människor, filmer, framtiden, det förflutna, vänner, citat, bilder, känslor, blickar.  Jag blir inspirerad av positiva saker, sånt som får mig att må bra och det får mig att bara vilja fortsätta för det är en lång väg att gå..

Vad är du mest och minst nöjd med hos/ på dig själv?
Jag är nog mest nöjd med att trots alla motgångar jag verkar ha fått i livet så står jag fortfarande upp, jag lär mig nya saker hela tiden och försöker använda det till något positivt. Vad jag är minst nöjd med kan jag rabbla på i evigheter men trots det så kan jag ibland se mig i spegeln nu och avsky mig själv mindre än vad jag har gjort innan. Det är alltid något och jag vet att en dag kommer jag tycka om mig själv helt.

Vad hade du för hemlig ingrediens i köttfärssåsen du gjorde nyss?
Tar med denna frågan av en anledning - för att samtidigt tala om för er att inte vara rädda när ni lagar mat. Jag gjorde en köttfärssås i veckan med mango/currykrydda i. Jag har ofta en gnutta curry i köttfärssås och ibland också senap. Utmana er själva, det är inte farligt men oj så roligt när man hittar sådant som är unikt och som får eran familj eller gäster att fråga efter recept. (Nu när hon vet vad ingrediensen var säger hon bara usch och blä, men hon gillade den massor innan hon visste. :P)

Hur lång är du?

Jag är 1 meter och 63 centimeter hög.

Har du blivit kränkt på grund av din vikt nångång?
Det var en gång jag träffade en kille som jag lärde känna på internet. Det är kanske 4-5 år sedan nu och jag talade om för honom att jag inte var smal innan vi sågs. Vi träffades och allt förflöt på bra, han gav mig till och med en puss innan jag gick på bussen hem. Sen frågade jag via sms, en klantig fråga: Så jag var inte för tjock för dig då eftersom jag fick en puss? Jag fick svaret att jag är ju lite väl stor för hans smak men att jag charmade honom med min insida. Aj. Det gjorde väldigt ont att höra. Han menade väl men i mina öron hörde jag bara det dåliga. Trots det är vi idag fortfarande vänner och en av mina närmaste vänner dessutom.

Vad är din favoritmaträtt?
Ytterligare en svår fråga eftersom jag tycker om så himla mycket mat. Men favorit på listan just nu är nog fläskfilegrytan.

Vad är ditt bästa tips till den som håller på med en viktnedgång?
Gå ned i vikt av rätt anledning. Fundera på varför du gör det och om det finns några psykologiska andledningar till varför du är överviktig, ta tag i det först eller åtminstone samtidigt. Gör du inte det kommer du gå upp i vikt igen eller byta beroende till något annat som kanske är ännu värre.

Ta inte nedgångar så värst hårt, tänk positivt och se det som något bra. Du kommer inte må bättre genom att klandra dig själv och större risk att du slutar istället för att hoppa upp på hästen igen.

Hur började du?
Från början var det en diskussion jag hade med mitt ex, vi blev sockerfreak båda två tillsammans och nån vecka efter min födelsedag i oktober så fick jag ett ryck och blev medlem på gi-viktkoll utan någon eftertanke. Jag bara bestämde mig för att börja.
Den hösten gick inte så bra, några kilon ner som jag sen gick upp över jul och nyår. När det tog slut med exet så sa han till mig att han inte trodde på mig, att jag aldrig skulle komma nånvart (allmänt och inte bara med vikten). Det blev slutklämmen. Jag klarar det jag vill klara och först var det en kamp för att visa hur fel han hade. Nu sitter hans ord som en tagg i hjärtat och jag har fått mitt jävlar anamma för att bevisa för alla hur fel de har, alla som inte har trott på mig genom åren.

Kändes det hopplöst i början?
Det kändes inte så hopplöst, i början var vi ju två och det var jätteroligt att laga ny mat, lära mig hur olika produkter påverkade min kropp. Sen runt jul och nyår började det kännas hopplöst och framför allt efter när det var meningen att jag skulle ta upp det igen. Det gick inte alls och under 3 månader hade jag lagt ner det totalt. Men under dessa 5 månader har det inte känts hopplöst, jag vet ju vad jag behöver göra för att klara det. Det är annat i mitt liv som har känts hopplöst.

Hur känner du nu efter att du har gått ner?
Jag har ju fortfarande mer än hälften kvar att förlora av min övervikt men jag känner en glädje. Jag har klarat att stanna kvar i mitt tänk i 5 månader med undantag för vissa perioder men jag har tagit tag i mig igen och inte gett upp helt.

Vad gör du när motivationen tryter och allt känns lönlöst?
Jag låter det vara ett tag, försöker att inte tvinga mig själv till något. Det är en livsstil som ska hålla resten av mitt liv. Jag tror inte på stränga dieter, tvång. Visst att man kan behöva tvinga sig ut och gå ibland men man får helt enkelt acceptera att livet består av dalar och berg. Ibland går det upp och ibland går det ner. Gör du det av rätt anledning som jag skrev ovan så kommer du klara dina mål förr eller senare ändå. :)

Hur ser du på din vikt och vad vill du uppnå?
När jag gick på gymnasiet kommer jag ihåg en specifik lektion när jag kom till skolan och berättade för min kompis att nu mådde jag jättedåligt för nu vägde jag mer än någonsin. Då hade jag vägt mig på morgonen och den visade på 85 kilo. Då kände jag mig som en kluns. Idag väger jag strax under och känner mig lättare än någonsin. Jag är ju inte alls så tjock som jag har varit, jag sträcker på mig när jag är ute och jag inbillar att folk ser att jag har gått ner i vikt. Det gör de såklart inte men kanske utstrålar jag något som fångar deras intresse när de ser mig. Uppnå, som sagt... lycka, hälsa och helt enkelt att må bra.

Har du någon kändiskropp som du inspireras utav?
Absolut. Skrev ett inlägg om det för ett tag sen. Men Hilary Duff i filmer när hon är normalbyggd, typ i Raise Your Voice som dessutom är en av mina favoritfilmer. :) Eller Jessica Alba i Honey - het!

Har du några favoritlåtar som du gillar att träna till?
Nu den sista tiden har det blivit mycket Takida som har gett mig min energi men jag är verkligen en allätare när det gäller musik och kan få lika mycket energi från fartfylld pop som av Lars Winnerbäck. När jag är ute och går brukar jag lyssna på ljudböcker dock. Steg, tid och metrar bara flyger förbi.

Har någon i din familj eller vänskapskrets inspirerats utav dig och börjat att nyttigare liv?
Jag vet inte riktigt. En av mina vänner började efter gi-metoden efter mig men jag tror inte att det var på grund av mig. Min kusin fick läsa den här bloggen häromdagen och blev tydligen imponerad men vet inte riktigt. Det är som sagt flera i min omgivning som har gått igenom operationer med magsäcken den sista tiden så jag är liksom inte den som har försvunnit mest i storlek. Jag är en i mängden. Två av mina allra bästa vänner har dessutom förlorat  mer än vikt än mig. (dom är bäst!)

Jag har svårt att se att jag skulle vara en inspirationskälla även om jag den sista tiden har fått många kommentarer om det. Tack, ni är så snälla. :)